Foto: Pär Rittsel, Computer Sweden
Jag var anställd på Inst f Data- och Systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet och KTH, där jag forskade och undervisade.
Jag tillhörde forskningsgruppen CMCinom K2LAB.
Mina främsta intresseområden är
Datorstött lärande (CSCL)
Distanslärande
Lärande i samverkan (Collaborative learning)
Människa-dator-interaktion
För mer information och mer komplett publikationslista se Curriculum Vitae!
Projekt i urval
"Väv ihop skolan med världen": Distansutbildningsprojekt för gymnasielärare i pedagogisk användning av Internet. Finansierat av Distansutbildningskommitten (DUKOM).
Design och test av lärarstöd vid distansundervisning: Komplettering av det webbaserade konferenssystemet KOM2000med stödfunktioner för distansundervisning. Finansierat av NUTEK.
Forskningsöversikt över distansundervisning med speciellt fokus på gymnasieskolan. Finansierat av Skolverket.
Studium av distansutbildning i Australien.
Projekt "Lärandemötens praktik" i samarbete med Lärarhögskolan i Stockholm. Finansieras av Vetenskapsrådet.
Projekt “LIKA – en nyskapande och strukturförändrande satsning på lärarutbildningen” i samarbete mellan KTH, Kungl Musikhögskolan, GIH och Lärarhögskolan i Stockholm. Finansieras av KK-stiftelsen.
Undervisning i urval
Människa-datorinteraktion
Människor, datorer och samhälle
Kurs i mötesbaserat flexibelt lärande - Pedagogisk teori och webbteknik för folkbildning och vuxenutbildning
Översiktskurs – IT för personligt arbete
Handledning av magister- och kandidatuppsatser
Jag försvarade min doktorsavhandling den 28 november 2003.
Opponent: Professor Glen Postle, University of Southern Queensland, Australien.
Inlärningsprocesser i en trippelspiral
- Hur man kan odla lärande, kommunikation och samarbete
bland distanslärande personer
A Triple Helix of Learning Processes
How to Cultivate
Among Distance-Education Learners
Sammanfattning
Detta arbete fokuserar på kollaborativt lärande (lärande i samarbete) samt hur det kan användas och stödjas i distansutbildning. Tidigare arbete tyder på att distanslärande personer upplever mer ensamhet, tekniska problem och brist på stimulans än personer som lär ansikte mot ansikte. Samarbete med studiekamrater kan öka känslan av anknytning och engagemang. Ändå är kollaborativt lärande inte svaret på alla problem i distansutbildning -- och det skapar nya problem. Detta arbete undersöker problem, möjligheter och processer när lärande i samarbete införs i distansutbildning -- och föreslår lösningar.
Anknuten forskning om distansutbildning och datorstött lärande i samarbete presenteras och relateras till den egna forskningen. Informations- och kommunikationsteknikens olika roller på dessa områden beskrivs.
Sex egna forskningsrapporter redovisas och integreras. Tre av dem undersöker universitetskurser om datoranvändning i sam-hället: De lärande samspelade främst genom ett forumsystem, dvs ett system för textbaserade, asynkrona konferenser och diskussioner. Forumkommunikationens särart påverkade kommunikations- och samarbetsprocesserna. En rapport summerar dessa resultat och härleder en första lista på tips för lärare och systemkonstruktörer, med syftet att minska problem och dra fördel av möjligheter med lärande i samarbete. En rapport till Skolverket ger en översikt av forskning om distansutbildning, med rekommendationer rörande dess användning i gymnasieskolan.
För att få en fylligare bild av distanslärande personer samt deras särskilda situation och intressen genomfördes en studie i Australien. De flesta i studiegruppen var gymnasieungdomar som bodde långt från tätorter. Kommunikationen var vanligen begränsad till post, radio och telefon. Tillfällen till samarbete med andra lärande var sällsynta. Detta tillsammans med korrespondensutbildningstraditioner och brister i teknisk infrastruktur försenade förändringar. Dock hade en dynamisk utveckling mot mer lärande i samarbete startats.
Empiriska data samlades in etnografiskt i naturliga kursmiljöer. Resultaten analyserades med hjälp av ’aktivitetsteori’ som ramverk.
Huvudbidraget från arbetet är beskrivningen av hur tre grupper av inlärningsprocesser utvecklas och samspelar: a) inlärning av kursinnehåll, b) kommunikativ inlärning och c) inlärning om samarbete. De bildar en modell i form av en trippelspiral. Till slut ges detaljerade råd i checklistor till organisationer, lärare, lärande personer och systemkonstruktörer.